1802-1828 Richard Parkes Bonington Locations English painter. His father, also called Richard (1768-1835), was a provincial drawing-master and painter, exhibiting at the Royal Academy and the Liverpool Academy between 1797 and 1811. An entrepreneur, he used his experience of the Nottingham lace-manufacturing industry to export machinery illegally to Calais, setting up a business there in late 1817 or early 1818. In Calais the young Richard Parkes Bonington became acquainted with Louis Francia, with whom he consolidated and expanded whatever knowledge of watercolour technique he had brought with him from England. Under Francias direction Bonington left Calais for Paris where, probably not before mid- or late 1818, he met Eugene Delacroix. The latters recollection of Bonington at this time was of a tall adolescent who revealed an astonishing aptitude in his watercolour copies of Flemish landscapes. Once in Paris Bonington embarked on an energetic and successful career, primarily as a watercolourist. In this he was supported by his parents who sometime before 1821 also moved to Paris, providing a business address for him at their lace company premises.  Related Paintings of Richard Parkes Bonington :. | Sunset in the Pays de Caux | Henri III | Water Basin at Versailles | Valentine of Milan Mourning her Husband | Francis Iand the Duchess of Etampes (mk05) |
Related Artists:
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Henri Gervex
French Academic Painter, 1852-1929.French painter. His artistic education began with the Prix de Rome winner Pierre Brisset (1810-90). He then studied under Alexandre Cabanel at the Ecole des Beaux-Arts in Paris, where his fellow pupils included Henri Regnault, Bastien-Lepage, Forain, Humbert (1842-1934) and Cormon; and also informally with Fromentin. Gervexs first Salon picture was a Sleeping Bather (untraced) in 1873: the nude, both in modern and mythological settings, was to remain one of his central artistic preoccupations. In 1876 he painted Autopsy in the H?tel-Dieu (ex-Limoges; untraced), the sort of medical group portrait he repeated in 1887 with his Dr Pean Demonstrating at the Saint-Louis Hospital his Discovery of the Hemostatic Clamp (Paris, Mus. Assist. Pub.), which celebrated the progress of medical science with a sober, quasi-photographic realism. Gervexs most controversial picture was Rolla (1878; Bordeaux, Mus. B.-A.), refused by the Salon of 1878 on grounds of indecency, partly because of the cast-off corset Degas had insisted he include. The painting shows the central character in a de Musset poem, Jacques Rolla, who, having dissipated his family inheritance, casts a final glance at the lovely sleeping form of the prostitute Marion before hurling himself out of the window. As his friend, Manet, had done the year before with his rejected Nana (1877; Hamburg, Ksthalle), Gervex exhibited his work in a commercial gallery, with great success.
Tim Verfaillie
(Brugge, 14 January 1893 - Rochefort, 1934) was Belgian painter who was one of the smaller figures of Flemish expressionism. In his younger days he travelled through the Scottish Highlands. The atmosphere he witnessed there would remain an important influence in his work.